- Det är så bara.
Jag har svårt att förstå varför jag känner som jag gör för dig.
Det kanske är därför jag har ännu svårare att erkänna det för dig och för mig själv främst.
Men du fanns när allting gick i nerförsbackar, du har alltid funnits där.
Du fanns och gav mig all den kärlek jag behövde, den jag slutat tro fanns.
Det var inte förän allting verkligen gick i nerförsbackar igen och jag blev sur, arg, ledsen, besviken och jag vet inte vad på dig.
Det var då jag förstod hur mycket du betytte och hur nerkärad jag faktiskt blivit i dig under det här halvåret.
Det tog sin tid att öppna hjärtat men tillslut gjorde jag det, de gick inte att hålla dig utanför längre.
Jag släppte in dig och nu finns du där inne och för varje gång du finns i min hjärna så slår hjärtat ett extra slag som att påminna mig om hur jag känner för dig.
Kommentera baby!
Trackback