..
Inte tänkt på dig så mycket, har låtsas som om du aldrig funnits. Inte varit inne på chatten på facebook för att slippa se ditt namn, inte varit inne på skype för att kolla om du är inne. Kan inte ens lyssna på min favorit låt längre eftersom det var du som var den första att visa mig den låten, på skype. För flera månader sen. Första gången vi sågs spelades den på radion med, helt sjukt. Det har gått jävligt bra att ignorera dig. Så länge jag är sysselsatt. Men så när jag somnade om imorse, vilket jag ångrar. Så drömde jag om dig. Ditt leénde, ditt skratt, din närhet, dina kyssar, din värme, dina smekningar, hur du lekte med mitt hår, hur du tog min hand, dina ögon.. Som du varnade mig för första gången vi sågs, de vackraste ögon jag någonsin sett.. Drömmen var så verkligt och så plötsligt vaknade jag med ett ryck. Min första tanke var VARFÖR DRÖMDE JAG OM DIG?! När man halvsover brukar det vara något man tänkt på man drömmer om, jag hade inte tänkt på dig. Eller inbillade jag mig bara de? Jo troligen. Jag kan väl inte förneka att jag skulle rysa i hela kroppen om du hörde av dig, att jag inte skulle sluta lé om vi sågs. Så kort tid, men så många minnen. En till av dig finns inte, det är bara du och trots det, väljer jag att inte kämpa trots att det är värt det. För det är sån jag är.
